Louise

Så, nu är det bara ett nationellt prov kvar och det är den andra delen i matte. Vi hade första delen idag och den var nästan för lätt, tack och lov. Det muntliga i engelska igår gick däremot inte alls bra. Men så är jag inte så bra på att prata så jag förväntade mig ingenting.

Imorgon är det doktorn. Doktorn betyder blodprov. Blodprov betyder att jorden går under. Jag är rädd redan nu. Underbart med fobier. Nej, jag kan inte ens se en spruta, så rädd är jag.

Och vad händer ikväll då? Nya byxor! Alltid kul med nya jeans. När man är färdig med att prova dem alltså. Att prova jeans är något av det värsta som finns. Mina ben är för smala för min midja så antingen passar de uppe eller nere, aldrig båda.

För att faktiskt börja skriva hur jag mår igen, för en gångs skull (nu slipper ni inte mer) så börjar jag lite smått nu.
Jag känner mig allmänt ensam. Som vanligt. Allmänt ignorerad. Som vanligt. Jag är trött och hängig helt enket. Säger typ ingenting och gör ingenting. Roligt. Undrar om det någonsin blir bra eller om jag bara önskar mig mer än vad som är menat för mig.