2009-08-02

"först och främst vill jag bara säga att du är enormt söt! och sen att jag ser upp till dig otroligt mycket, Du som orkar fortsätta kämpa fastän att du känner såhär, det ger mig viljan att fortsätta kämpa jag med.. jag har funderat mycket på det och jag tror att det kommer att bli bättre längre fram, jag hoppas iaf det.. men somsagt så betyder det enormt mycket (nog mer än du någonsin kommer att förstå) att det finns folk som faktiskt orkar kämpa när allting känns jobbigt"

Tack till vem du nu än är (skulle inte förvåna mig om det var min mamma som inte vågar säga något eller något liknande), det känns lite bättre när man vet att man kan hjälpa någon annan ur något jobbigt.

Jag önskar jag kunde hitta någon som kunde få mig att bli inspirerad igen. Jag går bara runt i en dimma om dagarna, med längtan efteratt få sova för då är allt det jobbiga över för några timmar. Då får jag drömma, då får jag tänka på sådant jag inte borde, jag får bli schitzofren igen. Det har faktiskt blivit bättre med det sistnämnda iaf. Det har jag nog itne berättat... Haha. Synd om er. Nej, schitzofren är jag inte men jag gillar mitt eget ochrasy (för er som inte lyssnar på Mando Diao så är ochrasy en drömvärld).  Jag gillar det så länge jag inte behöver återgå till verkligeheten och påminna mig själv om att det inte finns. Aja. Nu har ni fått veta för mycket.

hurvida jag orkar fortsätta kämpa vet jag inte. Ni vill inte se mig just nu, jag är ett vrak. Jag har säkert gått upp 5 kg, har finnar stora som kratrar i hela ansiktet, kan knappt ta mig upp ur sängen (gör det mest för att kissa) och missbrukar mat (låter lite väl extremt, så är det inte) som jag gjoprde förr i tiden. Jag hatar att träna, vilket jag knappt gör. Jag ser ingen poäng med att visa mig alls. Jag är farlig mot mig själv just nu och jag hatar det. Om ni vet vad man kan göra förutom att binda fast sig i ett träd så kom med förslag.

Tjoho. Jag har än så länge 1 virus och 3 spionprogram på datorn. Så har det varit de senaste femtioelva timmarna. Det tar aldrig slut. Allting på datorn blir segt när det igång ockå, segare än vanligt, så det är värdelöst att vara inne egentligen. Men så har jag inget annat att göra än att städa och hur bra är det när ens föräldrar försöker sova? Jaja, dedt tar väl snart slut. Hoppas jag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback