Louise

Jag har konverterat över till Facebook. Jag förstår ingenting. Det är jätteskumt.
1. Man kan ju inte göra något (!)
2. Vad finns på framsidan, det är ju jätterörigt.
3. Hallå, varför så likt Myspace? Myspace är bäst i vilket fall som helst.

Nej, Facebook är inte min grej än. Det ändras väl när jag faktiskt förstår syftet haha.

Nu sitter jag och kollar Simpsons och försöker komma på något intressant att skriva. Jag har inget som vanligt. Min poetiska sida är inte här. Jag tror den har gått i pension. Men det funkar med Markus Krunegårds klockrena texter som snurrar runt i mitt huvud.

Nej, åter till Simpsons. Jag tråkar till och med ut mig själv med det.

Nu är det ännu en fredag ensam på rummet med datorn i knäet. Det suger. Jag har redan haft min gråtattack så jag slipper förhppningsvs en till. Dock är det inte över vad ni kanske tror. Det är inte för att jag sagt farväl till min bästa vän, det är för allt annat. Att hon är borta är rätt skönt för nu slipper jag äntligen bli svikt mer av henne. Det har hänt en gång för mycket. Jag kan inte hjälpa att hon inte tänker göra något åt det, för jag har ändrats för henne. Det var det enda jag önskade, men nu är jag the bad guy. Förstår inte varför jag alltid får skulden för allt.

Nej, jag blir bara arg. Nu kom min bror hem förresten. Om ni ville veta. Och jag är svitrött och vill mest att allt gå och lägga mig. Kanske för att jag är för arg för att äta (vilket jag inte gjort sen i middags) så min energi finns inte här. Jag vill inte gå och sova iheller för 22.40 är det Rock Am Ring. Jag får väl... trycka i mig socker. Eller somna och ställa klockan. Jag vet inte. Jag vret inte mer än att jag är trött. Hoppas ni har en bättre fredagkväll :)

Gone gone gone

Nu har världen inte gått emot mig, jag har gått emot den. Jag känner mig fri. Men för första gången är jag helt ensam. Och det gör ont. Det är skönt men det gör ont. Bara de känslokalla hade inte kännt något när de förlorat sin bästa vän. Men som sagt, det är inte mitt fel, det är ditt. Vägra ändra dig, gör du så. Det får konsekvenser.

Imorgon är jag ledig. Jag ska ligga på knä och städa mitt rum och tvättstugan imorgon, vilket kommer ta timmar.
Oooh, nu ser jag på tv att Hells Kitchen börjar snart igen <3 På tisdag till och med. Wiho.

Att det skulle ta så här många år att få reda på vad mina problem med knäna är visste jag inte. Nu har jag varit hos en sjukgymnast som höll på med mig i en timme och faktiskt satte en diagnos. Nu vet vad som är fel och vad jag ska göra och dte är jätteskönt.

Resten av livet går upp och ner. Jag vet inte riktigt vad som händer som vanligt. Jag får se.