2009-07-02

Hemma igen, mest för att jag trodde att jag kunde föra bort tankarna. Det kunde jag inte. Jag vet inte var jag ska ta vägen. Vill inget annat än att sitta och stirra rakt fram. Ingen tar hur jag mår på allvar och jag börjar tro att det är något allvarligt fel på mig. Men jag vet bättre. Jag vet varför jag mår som jag gör. Jag kan bara inte göra något åt saken.

Så nu sitter jag och stirrar rakt fram, vill ha mjukglass och vet inte riktigt var jag ska ta vägen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback